Då var årets hoj säsong över. Jag har inte kört så mycket hoj i sommar. Det har varit mycket annat som tillexempel flytten har tagit mycket tid, har varit mycket att gjort efteråt. Men visst har det blivit en del hoj åkning för det, men inte alls mycket tävlingar alls. Det blev nog bara 3 tävlingar, som jag kan komma på just nu, Stockholmscrossen i Strängnäs, Stattin cupen Njurunda och SM västerås.

Jag har tagit denna säsong som ett tränings år. Det ångrar jag inte. Jag har aldrig tyckt det varit så roligt att köra hoj, som det har varit detta år.

Redan i vintras började hojåkningen kännas bra, jag hade den turen som hade Marcus Grindberg med mig på banan dom flesta gånger jag körde. Det blev mycket kurvteknink och inbromsningsteknik. Redan på dom träningarna blev det skillnad. Jag vill tacka dig, Marcus, för all hjälp. Det har varit guld värt !

Det har även bara blivit ett läger, det var 21-22 maj med Mx Angels, enda dagen i Surahammar och andra dagen på Malma banan. Lägret var bra, det var anpassat för alla nivåer med bra tränare. Det blev en hel del repetitioner samt mycket nytt att träna på. Dagen på Malma är jag mest nöjd över. Jag hade bestämt mig för att hoppa " dubbeln vid depån" innan dagen var slut. Jag åkte varv på varv dom stunder vi tränade den slingan, hade bra fart på rakan, men bromsa alltid innan och rulla över.

Men när dagen snart var slut gav jag mig fan på att nu jävlar ska jag över.

Fick samma känsla som man får när man står på grinden med 30 andra förare omkring sig, när 5 sekunders skylten kommer upp. Och svårare än så vare inte, vipps så var jag över. Känslan när man tagit sig över något som man inte trodde man skulle klara. Jag åkte 2-3 varv till och hoppade.

Hoppen har börjat släppa mycket, tänker inte " tänk om" hela tiden. Jag vågar testa, jag vågar rammla. Farten har kommit mer, kurvorna flyter på automatiskt då farten kommer. Det har helt enkelt börjat släppt

SM, var något helt nytt för mig iår. Jag hade inga krav på mig själv, men jag visste innerst inne vart jag hade mitt mål, att kvala in. Jag har aldrig varit så nervös nån gång, de var långt ifrån som en vanlig tävling, nu vare allvar. Det kändes i hela depån. Bara att köra Start träning, Träning och direkt Tidskval (45) minuter totalt var nytt. Jag har heller aldrig kört ett tidskval. Inget stämde, jag körde stelt, hoppade inte,kurvorna var kass. Det var precis som allt jag tränat på och farten bara försvann. Kvalheatet var väll lite bättre,men inte bra. De märks vad nerver kan ställa till med.

Men jag är ändå nöjd och jag fick enormt mycket erfarenhet och för de andra, vare så himmla kul !

Sammanfattning av 2011, Jag har haft ett lärorikt år, en bra utvecklings kurva, haft förbannad roligt, lärt känna en hel del nytt folk.

Jag vill tacka Mamma och Pappa för allt stöd, allt tid och energi ni lagt ner, utan er hade jag inte kommit en meter.

Denna dag kunde varit bättre. Sov jättre oroligt i natt, har ingen förklaring varför. Men de är de minsta problemet.

Vaknade med huvudvärk och ont i ögonen, kände inte alls för skola idag.

Inte nog med det så missade jag bussen, så mamma blev tvungen att skjutsa mig in till stan, tur man har sån bra mamma ! <3

 Är trött och har ingen ork alls i kroppen. Jag har alltid varit den som kunnat ätit mycket och verkligen haft aptit för mat, Men dom senaste veckorna har de inte alls varit sig likt. Äter jag mig så jag är mätt,spyr jag. Jag har ingen aptit alls och mår illa. Så mina potioner nu är knappt som barn potioner. Det känns ju sådär.

Så idag blire gå till skolsystern och rådfråga.

// LJ

I lördags bar det av emot Kungsör bana för träning. När vi kom fram var banan helt ny slätad, de enda som inte var fixat var hoppen, men vad gjorde de när hela banan annars var toppen.

Körde första varvet stående, andra varvet tesat inner/ ytter och tredje varvet börja gasa. Kändes bra redan då. Men de var svin kallt om fingrarna, han inte mer än 2 varv i början på varje pass, var jag tvungen att åka in och få upp värmen i fingrarna, men när dom väl var varma gick det.

Jag är ingen sandåkare, har aldrig gillat sand, jag har aldrig kunnat sagt att " faaan vad bra det gick idag "  när jag kört sand. Men efter denna dag kunde jag ändra på det. Fy faaaan vad kul de va och satan vad bra det gick, om man får säga så, men kändes så bra att de kunde gå bra på sand för en gång skull.

Jag gjorde inga "microstopp" i kurvorna, jag dutta inte på gasen lika mycket som jag bruka, Jag vågade gasa, jag vågade testa. Efter prat och råd med Rasmus blev de bara ännu bättre. Jag är riktigt nöjd med dagen. Men jag vet att det finns massor att träna på och förbättra. Men de är efter sånna här träningar man bara vill köra mer mer mer,träna och utvecklas mer.

Inte nog med det, så fick jag träffa en hel del tjejer från teamet igen, Nina, Kim, Sara, Anna var där. Bästa tjejerna!

 Bäst av allt, var att få träffa min saknade vän, Jennifer, <3

Blev ett litet inlägg om lördagen, känns som de blev rätt hoppande, men trött och fokuserad just nu.

Nu blire dejta kudden, Natti! / LJ

När jag gjorde min blogg la jag bara upp en vanlig bild som header, ganska tråkig.

Men fick för mig nu att jag skulle göra en riktigt header, Så slängde snabbt ihop något.

Jag har inte alls någon aning om hur man gör i ps så de fick bli i paint, men jag är nöjd, speciellt

att den passade in på bloggen så bra.

// LJ

Idag har jag en äkta skit dag. Inget känns bra, allt känns bara upp och ner.

Tårarna faller för minsta lilla, käns som inget räcker till just nu.

Känns som jag försöker, jag för allt, jag visar, jag ger.

Jag har allt jag kan önska, jag är lycklig, jag har världens bästa pojkvän, men varför känna såhär då?

Du och jag har alltid funnits där för varan. När jag grät när jag var liten så tog du min hand, kramade om mig så jag kände mig trygg. Om någon var dum täckte du min rygg. Aldrig har jag känt hatet i närheten av dig, du är den bästa brorsan. Om inte du hade funnits där och tagit emot mig när jag föll, vem vore jag idag inte samma som nu. Du är en ängel nedsänd för att skydda mig. Jag säger det för sällan, Jag Älskar Dig. Du är en underbar människa, du är bäst på jorden. Allt du gjort för mig och ställt upp för mig, jag vet inte vad jag ska göra för att verkligen visa hur tacksam jag är och glad för att du gjort allt du gjort. Skulle vilja ge dig allt. Du köpte en ny 125 a åt mig när jag började bli för lång för 150:n. Fast du egentligen inte hade behövt om du inte velat. Du köpte den för dina pengar du fick från dina skador. Du kunde ha gjort precis vad du ville för dem. Men du köpte en cross åt din lillasyster för den mesta del av dom. Jag förstår inte själv. Det är du som hjälpt mig genom åren med i princip allt. Alla gånger du följt med mig på cross träningarna och kollat och gett mig råd och de gånger du vart med och kört tillsammans med mig. Du är en del av min dragningskraft som får mig att verkligen vilja. Jag önskade jag var som du. Jag vill kunna köra som dig, ha samma hoj känsla, bara flyga fram. De är många gånger jag sagt massa skit till dig som jag inte menat. Jag har sett en del gånger hur ledsen och sårad du blivit. jag har inte tänkt på vad jag sagt alla gånger. Men du ska veta än vad jag säger eller gör, så kommer du alltid vara min storebror. Jag har en storebror som min Idol. Du är en talang, du är inte bara min idol, utan säkert flera andras idol också. Från att träffa dig varje dag, till en dag då vi bor 40 mil ifrån varandra, de var verkligen något nytt. Just då för stunden kände jag inte den saknad jag känner nu, jag trodde inte de skulle vara så svårt att bo ifrån dig. Jag vet att du är bara ett samtal bort, men de är inte samma sak. Jag saknar dig så de gör ont. Jag saknar dig på banorna, du brukar alltid vara med. Men nu är de inte längre så, men de gånger du är med och är här uppskattar jag enormt, de är kvalité. Dom gånger jag mått dåligt över något du har alltid märkt de, du fråga alltid vad de är. Du är den person jag kan berätta allt för och verkligen prata ut om saker. Jag hoppas verkligen vi har samma kontakt om 30 år som vi har nu. Du är den person som står mig närmast. Jag tror ärligt talat att de inte är många syskon som har samma relation till varandra som vi har. Inte många som ställer upp som du gör för mig. Storebror, Tack för att du fått mig till den jag är idag, för allt stöd inom crossen och all träning. Du är den person jag presterar först av alla i alla lägen.

 JAG ÄLSKAR DIG FRED JONSSON <3

Lovet bara försvann. Det sägs att tiden går fort då man har roligt. Jag har haft en riktig skönt och roligt lov. Har hunnit med att köra hoj, vara med min fina pojkvän. Det blev även en spontan tripp till Sundsvall med Mamma. Blev en natt hos Moster. Sedan åkte jag till mina små kusiner som har blivit så stora nu, usch vad tiden går fort. Men vi har ju fått vårt lilla tillskott i släkten, våran Hilmer. <3 Så jag fick turen att gosa med honom i tre dagar. Jag njöt av varje sekund ! På onsdagen åkte jag och Farbror med Melker och Astrid på Himlabadet, de va riktigt mysigt och roligt.

Älskar verkligen att åka bort till släkten, alltid lika mysigt och man kan slappna av. Speciellt nu när det inte händer så ofta eftersom det är en bit att åka, så tar man verkligen vara och njuter av dom stunderna. 

Avslutade mitt lov med en helg hos min pojke. På lördagen var vi på S1 och kikade på Parenduron som Mattias och Rasmus körde, dom var så duktiga !  Men fy vad kör sugen man blir då man sitter brevid och kollar. ;)

Kan resultera att mitt lov har varit toppen,  !

Då var årets första kattcup körd. Känslan att sätta sig på hojen igen var grym. Åhh så kul de var !

Jag är nöjd med lördagens race. På träningen tyckte jag att banan var rätt svår körd på sina ställen och fick inte riktigt till flytet.

Heat 1: Gjorde en riktigt dålig start, var bland dom sista ur böjen. Det var bara att börja jaga. Men redan efter några varv stummnade mina armar och mina fingrar var som isbitar, de skönaste var att jag kände att orken fanns. Men körde upp mig till 14:onde plats. 

Heat 2: Gjorde en betydligt bättre start. Tänkte att jag ska fan inte fega i kurvan. För min svaga sida är att släppa förbi alla när jag kommer in till kurvan,även om jag ligger bar till i starten. Men släppte alla tankar och bara gjorde. Valde ett helt annat spår än jag brukade på grind, ställde mig på innern och de gick mycket bättre, var 7 a ut ur första böj och 8 ur andra. Även om vi inte var mer än 17 stycken så kändes de bra att jag vågade hålla kvar och visa framhjulet och inte fega. Men samma sak detta heat, jag stummnade i armarna. Men körde till mig en 13 plats. 

Har inte kört hoj på 5 veckor, jag är ingen sandbandsåkare, men börjar släppa de där med sand, blir bara roligare och roligare för varje gång jag kör sand nu.  Bara mera träning som gäller !

Nu laddar vi om till nästa Kattcup !