Klockan halv 10 rullade jag och Fredde iväg till Vingåker. Vi hade pepp musik i bilen hela vägen dit. Kändes grymt, kändes som att de var en bra dag. När vi kom dit så såg banan riktigt fin ut de lilla vi såg, tills man såg när knattarna kom in och fick höra hur banan var.

Träningen: Det kändes inte riktigt bra. Kruvorna stämde inte, gjorde microstopp, tvekade, sena påslag. Men hoppen stämmde däremot bättre. Banan var inte alls rolig.Smet lera halva banan med massor av stenar under som man itne hade en aning var dom låg direkt. Men tyckte ändå att banan blev bättre och bättre för varje var då de blev uppkört mera .

Heat 1: Får till en kanon start. 5 ända tills innan kurvan, då jag ordagrant blir duschad och såg inget. Så hysteriskt drar jag i rolloffen och kör rakt fram istället. Hinner inte mer än till den lerigaste kurvan på banan där jag kraschar. Slänger av mig brillorna, kommer iväg men inte mer än 5 meter så tippar jag igen. Upp med hojjen ur den där jävla sug leran, var snabbt iväg. Ohh så förbannad jag var. Vid depån slänger jag glasögonen åt pappa.

Ohh så förbannad jag var, men fan va bra de gick dom 3 första varverna, sen va 1 2 3 ikapp. Såg inget efter dom hade kört om, sand i ögonen. Så fort de kom någon fick jag släppa och vri bort huvet.

När de är ett varv kvar, så kurvan innan mål, tar jag yttern får tillen kruva rätt bra för en gång skull, men så fastnar jag med foten och vrider knät.

Tur de var 2 kurver kvar till mål, jag kom knappt av hojen när jag kom in.

Men vi rullade bort till bussen, så satt och vila ett tag, den värsta smärtan la sig, men de var inte bra. Men bytte om till torra cross kläder och bestämde mig för att ändå köra sista heatet.

Heat 2:  Fick en riktigt piss start. Men dom första varven kändes körningen bättre än innan. Stog inte på bromsen, hade bättre flyt i kurvorna, allt gick lättare. Men banan var nu grymt dålig. Spåren på vissa ställen var så djupa så de tog i fotpinnarna. Men de gick inte att knipa med knät riktigt så blev fort trött och stumnade i armana.

Men jag är nöjd med dagens tävling. Hade de varit för ett år sedan hade jag inte kört, då hade jag brytit. Men känns bra att jag börja få fram min tjurighet och stänga av smärta och köra ändå. Jag tog mig runt, gjorde mitt bästa och kom i mål.